Efter en snabbvisit i Kuala Lumpur bar det alltså vidare mot Nepal och huvudstaden Kathmandu. I Kathmandu skulle jag möta upp med Christoffer aka Jonsson. Han hade flugit bort från rusket i Sverige för att spendera en månad med mig i Nepal.
När jag anlände på flygplatsen träffade jag en annan svensk, nämligen Viktor. Eftersom köerna till visumansökan var ganska långa och vi smarta nog att behöva stå i dem två gånger han vi med att lära känna varandra lite. Viktor hade inget boende bokat så han följde med till mitt och Jonssons hotell. 

Nepal är ett extremt fattigt land vilket vi fick beskåda med detsamma i Kathmandu. En mer outvecklad huvudstad har jag inte satt min fot i. Flertalet av stadens centrumgator var i grus, elektricitet fanns bara att tillgå vissa timmar under dygnet, om man hade tur, och sen var det skräp precis överallt. Jag visste att det skulle vara illa men de här var mkt värre än vad jag hade kunnat ana.. 

Den första kvällen i Kathmandu gick mest åt till att planera kommande månad lite smått och lära känna våran nyfunne vän. Överst på planeringen stod Mt Everest Basecamp, men innan vi kunde bege oss dit var vi tvugna att införskaffa utrustning och tilstånd. Vi planerade även att försöka se lite av Kathmandu innan vandringen. Tidigt morgonen därpå begav vi oss därför ut på lite sightseeing.
Första anhalt blev swavambhunath även känt som aptemplet.

Promenaden till templet var minst lika intressant som själva templet; Kathmandu är så långt ifrån allt annat man är van vid så det är ständigt nya saker som förundrar en. Helt plötsligt kommer de ett par kor vandrande planlöst mitt i vägen nästa sekund spelar några ungar cricket mitt i vägen och till sist kommer man till floden.. Floden är de värsta jag någonsin sett, den är helt dränkt i sopor och diverse, det låg till och med en död ko i vattnet. på strandbankerna går det svin och bökar. De kanske häftigaste var dock att de kryllade av stora örnar. Något som man i Sverige får anstränga sig hårt för att se svepte nu förbi på kanske tio meters avstånd och inte endast en utan flera hundra. Efter händelserika 40min kom vi fram till templet. Templet är beläget på en kulle i mitten an Kathmandu med utsikt över staden och började byggas redan på 400-talet. Aptemplet kallas de just för att det bor massa apor på kullen som anses heliga. Templet anses vara ett av de heligaste i Nepal och många vallfärdar just hit. Det blev inte så mycket fotande då jag var för inne i berättelserna som vår lokala guide berätta. Under guidningen fick vi även testa på att bli helade på traditionellt vis med hjälp av tonskålar. Vi avslutade vårt besök med en lunch uppe på taket till en av munkbonaderna. Vi tänkte oss att de skulle ta saftiga överpriser på grund av att de var inne i tempel området men vi behövde inte betala mer än vanligt ca 10kr.